Få konstnärer har varit så produktiva i så många olika sammanhang som Carl Johan De Geer. Carl Johan De Geer har gjort filmer, fotograferat, designat, målat tavlor, spelat musik och mycket annat. Bland Carl Johan De Geers mest kända konst finns hans tv-serie Tårtan, hans provokativa konstverk Svik fosterlandet och inte minst hans färgglada mönster från 1960-talet.
Korta fakta om Carl Johan De Geer
| Född | 1938 |
| Fru | Marianne Lindberg De Geer |
| Utmärkelser | Chaplin-priset (1979), Guldbagge (1990), Ture Sventon-priset (2001), Stockholms stads Bellmanpris (2002), Nordiska filmpriset (2004), med flera. |
| Antal barn | 4 |
| Senast aktuell med | Den stora missuppfattningen (Thielska Galleriet) |
Carl Johan De Geers barnprogram
Carl Johan De Geer har gjort flera barn- och familjeprogram för tv som blivit succéer. Programmen utmärks av en barnslig lekfullhet blandat med okonventionella karaktärer och en stor portion humor. Mest kända av Carl Johan De Geers program är nog:
- Tårtan (1973)
- Doktor Krall (1974)
- Privatdetektiven Kant (1983)
Tårtan och sofo bageri
Tårtan handlar om tre bröder som går iland efter ett liv som sjömän och istället satsar på att driva ett bageri. Sjömännen är lika orginella som okunniga i att baka. Men viljan är på plats hos bröderna och var och en jobbar hårt för sitt nya bageri. I serien spelar Carl Johan De Geer en apa som då och då ställer till det.
När serien kom ut var den ganska hårt kritiserad men idag är Carl Johan De Geers Tårtan omtyckt av många och närmast en kultserie. År 2018 ställde Carl Johan De Geer ut svartvita fotografier från inspelning på Sofo bageri på Folkungagatan i Stockholm.
Tårtan gjorde Carl Johan De Geer tillsammans med Håkan Alexandersson, som bland annat har regisserat tv-filmen Nils Olof Andersson. Filmen som hade originaltiteln: Nils Olof Andersson N.O.A. var skriven i samarbete med Krister Broberg och Gert Fylking.
Carl Johan De Geers mönster
Vart än Carl Johan De Geer jobbar sprudlar det av kreativitet. Det gäller inte minst Carl Johan De Geers färgglada mönster som han tog fram på 1960-talet. Vad som snart blev ett typiskt motiv för Carl Johan De Geer var lekfulla och kanske lite naiva former och figurer med starka färger som Carl Johan De Geer ville använda för att bryta den annars vanliga trenden med dovt färgade, ofta bruna och murriga motiv.
Lekfullheten har Carl Johan De Geer behållit genom alla år, även när han gör satiriska och ironiska verk, som screentrycket Skända Flaggan som visar en flaggbränning tillsammans med uppmaningar och könsord. Carl Johan De Geer blev dömd för tilltaget och ålagd att betala böter. Verket hade dock redan spridits och har tryckts upp i flera upplagor även om det är oklart hur många av ursprungsverken som finns kvar.
Carl Johan De Geers uppgörelse med släktens historia
Carl Johan De Geer och syskonen till honom växte upp i en familj med lång adlig tradition där Carl Johan De Geers pappa Louis De Geer var namne med släktens adliga ursprungsgestalt, den vallonske industrimannen Louis De Geer som adlades 1641.
Carl Johan De Geer beskriver inte sin familj i de ljusaste toner och han är ofta tydlig med vad han tycker om sin mamma som länge led av psykisk ohälsa. Däremot hade Carl Johan De Geer en stor kärlek till sin mormor som dock hade en besvärande politisk åskådning. Hon var övertygad nazist.
Carl Johan De Geer har gjort upp med sitt förflutna i en filmatisering där han på vanligt ovanligt Carl Johan De Geer-vis skildrar sitt märkliga förhållande till sin mormor. Nu går det att titta på kortfilmen som Carl Johan De Geer kallar Mormor Hitler och jag. En lagom lång kortfilm på 18 minuter där man får en inblick i denna konstnärs märkliga liv.
